Tack gode Gud!

Hur ofta är det som vi genuint och med eftertanke tackar Gud för Hans gåvor? Är det tio gånger om dagen, en gång om dagen, någon gång i veckan eller är det aldrig? Idag, liksom alla andra dagar, har jag i alla fall anledning att tacka Honom tusenfalt även om det inte räcker för de gåvor Han har givit. Ibland har jag fått säga i bönen: ”Även om jag skulle spendera hela mitt eviga liv med att tacka Dig, o min Gud, så räcker det inte till.”

Idag var jag nämligen i den kaldeiska riten och även om den firas i ett inte helt lämpligt kyrkorum och även om det för närvarande inte firas ad orientem så finns det i alla antika riter en autenticitet och genuin vördnad inför det heliga som i de flesta Novus Ordo-Mässor antingen är helt borta eller så är det endast en spillra kvar — notera dock att jag inte förnekar eller tvivlar på NO:s giltighet över huvud taget (in principi, prästen måste ju dock som alltid ha rätt intention). Idag fick jag också glädjas åt att en av prästerna som koncelebrerade var tidigare muslim och hade omvänts till Tron för fjorton år sedan. En präst som tog sitt kall på allvar och arbetade i Libanon, där tydligen narkotikamissbruk är utbrett, med en ungdomsgård där ungdomarna fick möjlighet att leva ett kristet liv i kroppsarbete, bön och gemenskap.

Igår när jag och min fru bad korsvägen hemma, så valde vi att inte be den enligt den som vi varje fredag får be i kyrkan (ur Oremus). Utan istället valde vi att be den enligt helige Franciskus av Assisis metod. Också detta gjorde att i alla fall jag upplevde att jag knappt skulle kunna återgå till att be korsvägen ur Oremus som i jämförelse var så ”tam” och som inte inbjuder till omvändelse på alls samma sätt. Och efter det så hörde vi den gregorianska Mässan via livemass.net och även om uppspelningen avbröts någonstans vid prästens kommunion så gav det ändå många goda frukter.

När alla dessa skatter upptäcks får det andliga livet en ny skjuts, Anden får lyfta sig till Gud och Gud, qui laetificat juventutem meam, ”som är min ungdoms glädje”, får göra intrång i min själ, lysa med sitt ljus, skina utan hinder. Därför är jag traditionalist!

Om hilaron

Katolik, gift, matematikstudent, jobbar på äldreboende. Älskar Gud, Maria, min fru, min familj, mina vänner, mina fiender. Allt vilar i Guds händer!
Det här inlägget postades i Otrampad mark. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Tack gode Gud!

  1. Östen skriver:

    ”Utan istället valde vi att be den enligt helige Franciskus av Assisis metod” Hur hittar man den?

  2. hilaron skriver:

    Den hittade jag på TAN Books, finns länkat under Smultronställen och skogsgläntor.

    Allt gott!
    David

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s